Mänsklighet principen: mänskliga rättigheter lista
Mänsklighet principen:
FN-principen Responsibility to Protect
Syftet var att ge världssamfundet större möjlighet att ingripa för att skydda civilbefolkningar från folkmord, etnisk rensning, krigsbrott och brott mot mänskligheten. Denna princip är ett verktyg för att i första hand förhindra att dessa övergrepp begås, men även för att ingripa om det förbyggande arbetet misslyckas. Att rädda kommande generationer undan krigets gissel var redan från starten en av FN:s huvuduppgifter. Men världens konflikter och förståelsen för vad säkerhet innebär har förändrats sedan FN bildades. Idag utspelar sig många konflikter inom stater i stället för mellan dem, och civilbefolkningen drabbas ofta i mycket hög grad genom t ex våldtäkter som strategiskt krigföring, hungersnöd och flyktingproblematik. I flertal fall har civila systematiskt dödats, ibland på uppmaning av landets regering. Bland annat Afrika har drabbats av konflikter av detta slag, t ex folkmordet i Rwanda och konflikterna i Somalia, Sierra Leone, Liberia, Demokratiska republiken Kongo och Uganda, men vi har också sett dem i Europa på Balkan under talet.
Vilka länder har skrivit under de mänskliga rättigheterna
Det internationella samfundet hade misslyckats att förhindra och sätta stopp för de händelser som skördade många liv och kraftigt bröt mot de mänskliga rättigheterna. Denna debatt ledde fram till principen Responsibility to Protect skyldighet att skydda som antogs av FN:s medlemsstater Principen innebär i huvudsak att ansvaret att skydda en befolkning flyttas över till FN när en stat inte förmår eller vill skydda hela eller delar av sin egen befolkning. Samtidigt balanseras detta mot suveränitetsprincipen. Varje enskild stat har alltid först en skyldighet att skydda sin befolkning, men när en stat misslyckas överförs skyldigheten på det internationella samfundet genom FN. Till en början deltog Sverige i principens utveckling och implementering. Exempelvis var Jan Eliasson aktiv inom FN för att den skulle realiseras. Sveriges engagemang att åberopa principen har sedan dess minskat. Vänsterpartiet förespråkar att Responsibility to Protect ska ingå i svensk utrikespolitik, framför allt i förebyggande syfte, för att förhindra folkmord, krigsförbrytelse, etnisk resning och brott mot mänskligheten.
Exempel på mänskliga rättigheter
Vad är en humanitär intervention? Vad innebär statens suveränitet? Vad är brott mot mänskligheten? I den här artikeln kan du läsa en sammanställning kring ämnet folkrätt som svarar på frågorna. S Idag finns internationella bestämmelser för militär intervention vid folkmord. Bilden är tagen i Kambodja där röda khmererna mördade omkring 1,7 miljoner människor mellan Statens suveränitet FN -stadgan har lagt grunden för internationell lag och folkrätt och baseras på stater som rättsobjekt. FN-stadgans principer utgår från staten och statens rättigheter under den så kallade suveränitetsprincipen. I denna artikel ingår också den territoriella integriteten och principen om icke-intervention som syftar till att det internationella samfundet inte ska beblanda sig i en stats inre angelägenheter, samt våldsförbundet vilket betyder att en stat inte får angripa en annan stats territorium med endast ett undantag - i självförsvar. ANNONS Statssuveräniteten brukar dateras tillbaka till westfaliska freden då man beslöt att alla stater är suveräna över sina territorier och juridiskt likvärdiga gentemot varandra.
Skyldighet att skydda
Publicerad 20 mars De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla. De slår fast att alla människor, oavsett land, kultur och sammanhang, är födda fria och lika i värde och rättigheter. Rör förhållandet mellan staten och individen De mänskliga rättigheterna reglerar i grunden förhållandet mellan staten och individen. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter för staten. Ett exempel är att staten är skyldig att skydda individens rättigheter från att kränkas av andra enskilda. Ett annat är att staten ska se till att varje människa kan förverkliga och utkräva sina rättigheter enligt konventionen. En del av folkrätten De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten, dvs. Rättigheterna finns nedskrivna i olika typer av internationella överenskommelser. Dessa har olika beteckningar. Konventioner och protokoll blir juridiskt bindande genom att staterna förklarar sig bundna av dem exempelvis genom att ratificera dem , medan förklaringar och deklarationer utgör politiska förpliktelser.