Ska 22: Därför har vi räknat som vi gjort i SKA 22
Men vi välkomnar fortsatta analyser av andra aktörer. Det har nu gått en månad sedan Skogsstyrelsen publicerade de skogliga konsekvensanalyserna SKA 22 , där vi på regeringens uppdrag beskrivit ett antal scenarier där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt och därefter beräknat vilka konsekvenser detta får på hundra års sikt. Vi har därefter svarat på frågor och presenterat resultaten i en rad forum, bland annat på Skogsstyrelsen. I båda fallen efterfrågas en analys som också beaktar ekonomiska förutsättningar, i det ena fallet lönsamheten för enskilda skogsägare och i det andra fallet priser och kostnader för den virkesförbrukande industrin. Vi håller med om att detta är viktiga aspekter att ha med i diskussionen och beslutsfattandet om vägval i skogen. Här ger vi alltså ett slags tak under vilket marknaden kan agera. Eftersom efterfrågan bedöms överstiga tillgången och avverkningen idag ligger relativt nära denna potential bedömer vi att den ansatsen ändå är värdefull, givet vår roll som myndighet.
Ska 22:
SKA22 underskattar effekten av fortsatt förädling och utbyggnad av fröodlingar Granympar ympade till en ny fröodling för zon G5. Skogsträdsförädlingen fortgår och levererar kontinuerligt nya testade genotyper med bättre genetiska egenskaper som kan användas vid anläggning av fröodlingar. De stora markägande skogsbolagen och organisationerna har höga ambitioner vad gäller att anlägga nya fröodlingar med målet om full behovstäckning samt att så snabbt som möjligt ta till vara de genetiska framstegen i skogsträdsförädlingen och omsätta dem i ny produktionskapacitet i nya fröodlingar. Detta arbete samordnas i arbetsgruppen FyrO national och i dagsläget är omfattningen på de planerade nya fröodlingarna som ska anläggas de närmaste 10—15 åren drygt ha för tall och ha för gran. I SKA22 gjordes skattningarna av arealandelen och tillväxtökning på prognoser av framtida tillgång på förädlat tall- och granfrö med ledning av informationen i en rapport där prognoserna baseras på de fröodlingar som är etablerade idag.
SKA22 underskattar effekten av fortsatt förädling och utbyggnad av fröodlingar
Det är en ansats att visa hur skogsbruk enligt sex olika tänkta scenarier skulle påverkar avverkningsmöjligheter, förrådsuppbyggnad, kolsänka, åldersfördelning och biologisk mångfald under en lång tidsperiod framöver. Underlaget består till stora delar av data från Riksskogstaxeringen och simuleringen är gjord i samarbete med SLU och i deras simuleringsverktyg Heureka. Resultaten kommer nu att användas av skogsdebattens olika falanger för att driva på för utveckling i sina önskvärda riktningar. Om man granskar siffrorna kan man se att detta alternativ inte speglar dagens skogsbruk utan snarare hur det såg ut för 10 år sedan. Siffrorna är inaktuella eftersom detta scenario helt enkelt baseras på för låga ingångsvärden för avverkning. Det är nämligen ett scenario som ser förhållandevis bra ut. Det ger möjlighet till hög avverkning underförstått dagens nivå samtidigt som det fortsätter att bygga upp virkesförrådet. Det ger också ökad andel äldre skog, ökad biologisk mångfald och en stor kolsänka, både på kort och lång sikt.
Nya skogliga konsekvensanalyser presenteras
Dela Skogsstyrelsen presenterar idag de nya skogliga konsekvensanalyserna, SKA Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har bidragit med underlag och främst med att beräkna de olika framtida scenarier som analyserna bygger på. Scenarierna är beräknade med hjälp av det skogliga planeringssystemet Heureka som utvecklats och förvaltas av SLU. Processen för att ta fram de skogliga konsekvensanalyserna grundar sig i ett uppdrag till Skogsstyrelsen från regeringen om att analysera möjliga framtida skogstillstånd. Informationen om skogens tillstånd idag kommer sedan från SLU Riksskogstaxeringen och används i det skogliga planeringssystemet Heureka. Med utgångspunkt i olika behov i samhället som Skogsstyrelsen formulerat som exempelvis att mer av skogen ska skötas med hyggesfria metoder har sedan forskare från SLU beräknat olika scenarier för hur skogen kan utvecklas givet de olika samhällsbehoven. Det kan handla om att olika mål prioriteras som virkesproduktion, klimatanpassning, mångfald eller en kombination av alla.