Läsa av diagram: tabeller och diagram övningar
Tabeller och diagram
I andra fall vill vi att det ska vara ännu tydligare vad vi kommit fram till och då kan vi använda oss av diagram. Diagram Ett diagram är ett sätt att grafiskt visa till exempel resultat av en statistisk undersökning. De finns många olika typer av diagram och vi ska här visa några av de vanligast förekommande typerna av diagram. Stolpdiagram När vi har en ifylld frekvenstabell är det enkelt att skapa ett stolpdiagram. I ett stolpdiagram har vi våra svarsalternativ längs den horisontella axeln till exempel antal biobesök och frekvensen längs den vertikala axeln. Varje värde i diagrammet är markerat med en smal stolpe. Om vi till exempel tittar på stolpdiagrammet här ovan, kan vi från den tredje stolpen läsa ut att det var 4 stycken personer som svarade att de gått på bio 2 gånger under det senaste året. Det är lämpligt att använda stolpdiagram när det bara är vissa värden som kan bli svar i en undersökning till exempel vet vi att man kan ha gått på bio 0, 1, 2, 3, osv… gånger.
Läsa av diagram:
Diagram på Högskoleprovet
Förbered dig till Högskoleprovet på AllaRätt. Diagram på Högskoleprovet Sammanfattning Diagram på Högskoleprovet Cirkeldiagram visar andelar av totalen som tårtbitar, ofta uttryckt i procent. Ringdiagrammet munkdiagrammet är ett alternativ till cirkeldiagrammet med samma användning. Visar förekomsten frekvensen i en fördelning efter olika grupper. Linjediagram och kurvdiagram. Visar data fördelad jämnt längs den vågräta axeln. Linjediagrammet och stapeldiagrammet är de vanligaste förekommande diagrammen på Högskoleprovet. Punktdiagram även kallat sambandsdiagram eller spridningsdiagram och Bubbeldiagram. Liknar linjediagrammet, men förutsätter inte kontinuerlig data exempelvis tid längs den vågräta axeln. Bubbeldiagram används för att med en tredje dimension ange storleken på bubblorna. Radardiagram även kallat spindelnätsdiagram. Alla axlar utgår från samma nollpunkt och kategorierna är sällan direkt jämförbara. Stapeldiagram och stolpdiagram. Stående stapeldiagram visar vanligtvis kategorier längs den vågräta axeln och värden längs den lodräta axeln och liggande stapeldiagram visar vanligtvis kategorier längs den lodräta axeln och värden längs den horisontella axeln.
Diagram typer
Det finns många typer av diagram som man kan visa resultatet med. Här visas några av dessa. I din lärobok finns det några fler typer som du också skall kunna läsa av. Stolpdiagram Ett stolpdiagram visar frekvenserna av rangordningsbara observationer dvs tal som "stolpar" eller vertikala streck. Ex: När tolv matcher var spelade i en bandyserie var antalet matcher med visst antal mål fördelade enlig nedanstående diagram. Vi ser att två matcher blev mållösa, i tre matcher gjordes ett mål och så vidare. Histogram Ett histogram visar frekvensen av observationer av en rangordningsbar storhet inom ett intervall. Att dela in observationerna i intervall kallas för att klassindela materialet. Alla intervall skall vara lika stora. Histogrammet ovan visar hur många vedträn, med en längd inom ett givet intervall, som det fanns i en vedtrave. Histogramet visar att det var 15 vedträn i längder mellan 35 cm och 36 cm, 35 vedträn i längder mellan 36 cm och 37 cm och så vidare.
När används stolpdiagram
Innan dess så fanns det flera kvinnor än män. Efter det finns det flera män än kvinnor i Sverige. Observera att utvecklingen mellan två tidpunkter är angivet som en linjär utveckling. I praktiken behöver inte utvecklingen vara linjär. Stapeldiagram Stapeldiagram används för att redovisa andelen eller frekvensen på hur ofta ett värde förekommer. På x-axeln brukar man redovisa de olika värdena som har undersökts. På y-axeln redovisar man förekomsten eller frekvensen av värdena som höjden på stapeln. Om vi ritar undersökningen i Exempel 1 i ett stapeldiagram får vi: Observera att staplarna är lika stora på bredden. Det är bara höjden av stapeln som ger information om undersökningen. Om vi ritar stapeldiagram för undersökningen i Exempel 2 får vi: Observera att y-axeln kan representera både andel och antal. De olika variablerna eller svaren på x-axeln skiljer man åt genom att lämna mellanrum mellan dem. Om undersökningen sker bara en gång så brukar staplarna ha samma färg som i Exempel 1.