Mänskliga rättigheter historia: 30 mänskliga rättigheter
De mänskliga rättigheternas historia, en introduktion
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 30 artiklar Den allmänna förklaringen består av 30 artiklar som gemensamt uttrycker de grundläggande och universella fri- och rättigheterna. Artiklarna behandlar både sådant som alla har rätt till, som frihet och utbildning, och sådant som alla har rätt att vara fri från, som slaveri och tortyr. Det är den första universella förklaringen om att det finns grundprinciper av odelbara rättigheter som gäller för alla och som världens stater gemensamt ska leva upp till. Förklaringen är en gemensam viljeyttring och ett moraliskt ställningstagande av världssamfundet, som inte är juridiskt bindande. Förklaringen utgör däremot utgångspunkten för många juridiskt bindande fördrag, konventioner och traktat. Förklaringen utgör grunden i det internationella arbetet med att övervaka de mänskliga rättigheterna i världens stater. Förklaringens uppkomst Efter andra världskriget fanns det en stark vilja att på internationell nivå skapa en gemensam överenskommelse om universella och odelbara rättigheter så att liknande övergrepp inte skulle kunna ske i framtiden.
Vilka av följande är exempel på mänskliga rättigheter?
Frihet från hat, hot och våld Frihet från tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling Frihet från diskriminering Staten ska skydda de mänskliga rättigheterna De mänskliga rättigheterna reglerar relationen mellan staten och individen. Staten i vid mening den offentliga sektorn ska se till att varje människa får del av och kan utkräva sina mänskliga rättigheter. Staten är även skyldig att skydda individens rättigheter från att kränkas av andra enskilda. I Instiutets årsrapport för lyfter vi fram flera samhällsutmaningar som påverkar förutsättningarna för mänskliga rättigheter, internationellt och i Sverige. Rättigheterna slås fast i olika internationella överenskommelser men uttrycks också i svensk lag, bland annat i våra grundlagar. Lång historia bakom de mänskliga rättigheterna De mänskliga rättigheterna har djupa historiska rötter. Idén om att alla människor är lika i värde och rättigheter går att spåra igenom flera olika filosofiska och religiösa traditioner.
Vilka är de mänskliga rättigheterna
Mänskliga rättigheter - förr och idag Mänskliga rättigheter - förr och idag Idén att varje människa har rättigheter är inte ny. Man kan se spår av den i olika kulturer och tider. Men under talet och med den strömning som kallas för upplysningen fick idén genomslag i Europa. Då växte ett nytt synsätt på människan fram, med betoning på förnuft och kritiskt tänkande. Individen ställdes i centrum, istället för religionen eller kungamakten. M Bild: OpenClipart-Vectors Den kanske viktigaste grundtanken inom de mänskliga rättigheterna är att alla människor är lika mycket värda. Många inspirerades av de nya tankarna och med tidens sociala oroligheter ledde det till stora förändringar. När USA blev självständigt antogs en deklaration där alla människor sågs som jämlika och fria, med rätt att sträva efter lycka. Riktigt så bra blev det inte. För alla sågs inte som människor. Slaveriet var utbrett, kvinnor uteslutna och rösträtten var begränsad. Därför följde en lång kamp mot slaveri, för kvinnors rättigheter och allmän och lika rösträtt.
Mänskliga rättigheter historia:
Denna kurs anlägger ett längre historiskt perspektiv på mänskliga rättigheter och tar upp de samhälleliga sammanhang i vilka idéer om mänskliga rättigheter har uppstått och fått betydelse. Kursen är kronologiskt upplagd. En grundtanke i modernt politiskt tänkande från upplysningen och framåt är att de mänskliga rättigheterna är universella, jämlika och individuella. De gäller för alla människor, oavsett grupptillhörighet kön, klass, etnicitet etc. Rättighetstänkandet går dock mycket längre tillbaka än upplysningstiden. Äldre tiders samhällen var i själva verket genomsyrade av rättighetstänkande även om samtida inte talade om universella rättigheter. Folk hade rättigheter och var medvetna om sina rättigheter, åberopade dem och försvarade dem. Under kursen problematiseras frågor om hur idéer om mänskliga rättigheter tillämpats i praktiken i olika tider och på olika platser. Hur har olika slags mänskliga rättigheter förhållit sig till varandra historiskt sett?