Lågaffektivt bemötande bo: lågaffektivt bemötande kritik
Lågaffektivt bemötande barn
Artikel Lästid 4 minuter Hanna Mellin, lärare i förskoleklass på Alviksskolan delar med sig av många tänkvärda och konkreta tips kring hur du kan arbeta med lågaffektivt bemötande. Hon berättar hur hon får mer energi att lägga på undervisning. Originalpublicering på Pedagog Stockholm Sidans innehåll i korthet: Lågaffektivt bemötande är en metod för att hjälpa människor i affekt. Spara på energin — få tid över till annat genom att arbeta med lågaffektivt bemötande. Utveckla ditt kroppsspråk. Konflikter är vanliga i skolan och i livet. Men hur gör man för att undvika dem? Hur samlar man till exempel 40 stycken sexåringar med spring i benen på morgonen på ett lugnt och stilla sätt? Vi ska titta närmare på metoden lågaffektivt bemötande. Vi är på Alviksskolan där vi ska prata med läraren Hanna Melin om lågaffektivt bemötande. Vad är ett lågaffektivt bemötande? Det handlar om att människor som har ett problemskapande beteende ofta har svårt att reglera sin egen affekt.
Skapa upplevelser och sprid kunskap
Lågaffektivt bemötande! Lugn och självkontroll hänger ihop och Bo beskriver hur vi kan ge personer med svårigheter att reglera sig kontroll över sig själva, så de lättare kan samarbeta med sin omgivning. Bo lär oss hur vi använder vår egen affektkontroll för att utstråla lugn samt för att själva inte smittas av oro. Vi lär oss metoder som skyddar både individer och personal. Den lågaffektiva pedagogiken handlar om hur man kan skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på personer vi möter i pedagogiska verksamheter i syfte att minska stress och problemskapande beteende. Metoderna handlar om tänkande, perspektiv och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysisk avstånd och konfliktutvärdering. Bo Hejlskov Elvén är legitimerad psykolog och arbetar med föredrag och rådgivning kring hantering av problemskapande beteende utifrån lågaffektiva metoder. Bo har skrivet ett stort antal böcker i ämnet, och deltar därutöver som expert i Fatta familjen på P4.
Lågaffektivt bemötande 1177
Han har under 20 år utvecklat metoden som fått både ris och ros. När års nyord presenterades fanns lågaffektivt bemötande med på listan. Även om beskrivningen av ordet var lite felaktig där, säger Bo Hejlskov Elvén. Jag har hållit på med det här i 20 år, och det har gått lite under radarn, och nu plötsligt så kommer det upp på ledarsidan i dagstidningar och så, och även om en del av det är negativt, så är det jättebra. Under hösten väckte lågaffektivt bemötande en hel del debatt i Sverige. Det har främst handlat om hur metoden fungerar i skolmiljö. I en skola i Stockholm där man tagit metoden i bruk, hade våldet ökat istället för den förväntade minskningen. Öppna bildvisare Faksimiler ur Dagens Nyheter, Lärarnas tidning, Borås tidning, Skolvärlden samt från Isak Skogstads twitter från debatten kring lågaffektivt bemötande. Bo Hejlskov Elvén tycker att många verkar missuppfatta vad lågaffektivt bemötande innebär. För Bo Hejlskov Elvén är lågaffektivt bemötande en aktiv metod, som handlar om att bemöta barn med känsloutbrott, eller att till och med förhindra utbrotten.
Lågaffektivt bemötande bo:
Kontakt Så kan du hantera en konflikt med ett barn genom lågaffektivt bemötande Många konflikter med barn skulle kunna undvikas om de bemöts med rätt metod, det menar psykologen, forskaren och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén som utarbetat en metod i lågaffektivt bemötande. Tweet Publicerad 21 maj Bo Hejlskov har utarbetat synsättet lågaffektivt bemötande, som handlar om hur man kan bemöta personer med problemskapande beteende. Att bemöta ett barn eller en ungdom som har ett problemskapande beteende med fysiska tillgrepp, höjd röst, fasthållning eller andra bestraffningsmetoder spär oftast bara på konflikten och strider dessutom mot de mänskliga rättigheterna. Psykologen Bo Hejlskov Elvén har under 20 års tid arbetat med att utveckla synsättet lågaffektivt bemötande, som handlar om att ha förståelse om varför individen tar till problemskapande beteende samt hur olika metoder kan hjälpa barnet eller ungdomen att få tillbaka sin självkontroll och ge dem verktyg att hantera liknande situationer på bättre sätt.