urnwill.pages.dev



Gul vätska ur näsan förkyld: gul vätska från bihålorna


  • gul vätska ur näsan förkyld
  • Gul vätska ur näsan förkyld:

  • Bihåleinflammation (inflammation i käk- eller pannhålorna, sinuit)
  • ont i näsan och huvudet
  • Likvorläckage viktig differentialdiagnos vid långvarigt rinnande näsa
  • klar gul vätska ur näsan
  • gul vätska från bihålorna
  • Bihåleinflammation ont i ögat


  • Klar gul vätska ur näsan

    Bihåleinflammation Bihåleinflammation Bihåleinflammation är en vanlig sjukdom som kommer i samband med att du har en förkylning. De vanligaste symptomen är nästäppa och att det gör ont i ansiktet. I de festa fall går sjukdomen över av sig självt, men blir besvären långvariga kan du behöva behandling. Bihåleinflammation smittar inte. Sök vård online Logga in och sök vård Vad är bihåleinflammation? Bihåleinflammation är en komplikation som kommer i samband med en förkylning. När du är förkyld svullnar slemhinnorna i näsan och bihålorna och det bildas slem och vätska, snor. Snoret behöver rinna ut via gången till näsan men om slemhinnorna är mycket svullna går det inte och slemmet och vätskan blir kvar i bihålorna. Då kan det bildas en bakterieinflammation och besvären blir värre. Det är vanligt att bli förkyld och snuvig utan att få bihåleinflammation. Och det är ovanligt att barn får bihåleinflammation som kräver behandling. Symptom Bihåleinflammation börjar oftast med en förkylning.

    Ont i näsan och huvudet

    Symtomen och fynden är särskilt i början mycket likartade vid virusförkylning och bihåleinflammation. Symtomen — bland annat täppt näsa och tryckkänsla i kinderna eller pannan — går ofta om av sig själv, men de kan också behandlas med sköljning av näsan med saltvatten, värkmediciner och mediciner mot nästäppa. Också läkemedel som sammandrar slemhinnorna, kortikosteroider och antihistaminer kan lindra symtomen. Fynden samt symtomens karaktär och styrka styr diagnostiken och behandlingen. Om symtomen och fynden är kraftiga och tyder på en akut bakteriell bihåleinflammation överväger man antibiotikabehandling. Vad är bihåleinflammation? Bihåleinflammation sinuit är ett inflammationstillstånd i käk-, pann-, kilbens- eller silbenshålorna. Inflammationen orsakas vanligen av virus, bakterier eller allergi. En bihåleinflammation kan vara akut som räcker under 12 veckor, eller kronisk som räcker längre än 12 veckor. Ofta återkommande bihåleinflammation innebär att en akut varig bihåleinflammation återkommer minst 3—4 gånger om året.

    Bihåleinflammation (inflammation i käk- eller pannhålorna, sinuit)

    Cancer i näshålan eller i någon av bihålorna är en ovanlig cancerform. Varje år insjuknar omkring 65 personer i Sverige. Mer än hälften av de cancerfallen handlar om cancer i näsan. Fakta Vanliga symtom är långvarig, ensidig snuva, nästäppa eller blödning. Små, begränsade tumörer kan ofta opereras bort via endoskopi. Den relativa femårsöverlevnaden ligger på 52 procent. Vad är cancer i näsa och bihålor? Näs- och bihålecancer är ett samlingsnamn för olika typer av cancer i näshålan och i bihålorna. Bihålor finns i pannbenet, överkäksbenet, kilbenet och silbenet. I området kring näsa och bihålor finns flera olika typer av vävnader som en cancertumör kan börja växa i. Den vanligaste cancerformen i näsa och bihålor är skivepitelcancer där cancern utgår från de epitelceller som sitter på insidan av näsa och bihålor och körtelcellscancer. Symtom på cancer i näsan och bihålorna Symtomen vid cancer i näsan och bihålorna är ensidig snuva eller nästäppa under längre tid.

    Likvorläckage viktig differentialdiagnos vid långvarigt rinnande näsa

    Huvudbudskap Summary in English Nasalt läckage av cerebrospinalvätska, CSF-rinorré, är en ovanlig orsak till rinnande näsa, men viktig att ha i åtanke som differentialdiagnos hos patienter som söker för långvariga problem. Symtom som ska väcka misstanke om CSF-rinorré är långdragen, ensidigt rinnande näsa där vätskan är klar och färglös och inte svarar på behandlingsförsök med antihistaminer, antikolinergika, vasokonstriktorer eller nasala steroider. För att säkerställa diagnosen ska patienten samla vätskan i ett provrör vilket sedan skickas för analys av beta-trace-protein eller betatransferrin. Påvisat likvorläckage ska föranleda remiss till neurokir­urg eller specialintresserad ÖNH-kirurg. Figur 1. Magnetkamerabild T2, fettsupprimerad av främre del av skallen, sagittal vy. Bilden visar vätska i sfenoidalsinus samt misstänkt kanal med likvor pil. Vid bläddring genom bildserien kunde den misstänkta kanalen följas från lamina cribrosa höger sida.